Nyhet 02-08-2021 kl. 13.41
© AdobeStock
Enligt en utredning av Finlands miljöcentral har investeringar i förnybar energi, förutom utsläppsminskningar, en betydande positiv inverkan på ekonomin i landskapen. Ju större inverkan på ekonomin i landskapen, desto fler produkter och tjänster i samband med energiinvesteringar kan köpas inom landskapet.
Projektet Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap – Canemure, som samordnas av Finlands miljöcentral, har för första gången beräknat sysselsättnings- och utsläppsminskningspotentialen för förnybar energi i regionerna i Fasta Finland.
I arbetet undersöktes potentialen hos jordvärmepumpar och luftvärmepumpar, solenergi och vindkraft fram till år 2030. Ju större regional ekonomisk effekt investeringar i förnybar energi har, desto fler produkter och tjänster kan enligt utredningen köpas inom den egna regionen.
Skillnaderna i sysselsättningseffekter mellan regionerna är inte särskilt stora, men de kopplingar mellan företag som behövs för att göra investeringar, till exempel i Mellersta och Egentliga Finland, visade sig vara starka, vilket ökar multiplikatoreffekten. Å andra sidan strömmar sysselsättningseffekterna från regioner med mindre befolkning såsom Lappland och Mellersta Österbotten till övriga Finland.
Investeringarnas inverkan på utsläppen är störst i regioner med den största potentialen för förnybar energi och de mest gynnsamma väderförhållandena. Ett lika effektivt solenergisystem minskar förbrukningen av elektricitet mer i söder än i norr, och ett vindkraftverk minskar utsläppen mer längs den blåsiga kusten än i inlandet.
Investeringar i förnybar energi stödjer den kommunala ekonomin
Många kommuner har satt upp ambitiösa utsläppsminskningsmål, flera av dem har en tidsfrist till år 2030. Mer än 40 procent av utsläppen kommer från energisektorn, så det behövs fortfarande investeringar för ibruktagning av förnybara energikällor. Den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen skapar nya möjligheter att genomföra de investeringar som krävs för att mildra klimatförändringarna även i kommunerna.
”Investeringar i förnybar energi är en investering som ger en relativt riskfri avkastning på lång sikt. Med de ekonomiska besparingarna och avkastningen från investeringarna kan man till exempel förbättra serviceutbudet, sänka den kommunala skattesatsen eller investera i telekommunikationsförbindelser”, säger forskaren Santtu Karhinen från Finlands miljöcentral.
Positiva ekonomiska effekter ger därmed möjlighet att utveckla kommunala attraktivitetsfaktorer som gör det möjligt för kommunerna att locka nya invånare och företagare till regionen, vilket ytterligare främjar tillståndet hos den kommunala ekonomin. Lönsamhetsanalysen av investeringar bör därför också syfta till att införliva de indirekta positiva effekterna på den regionala ekonomin i stort.
Kommunerna har flera möjligheter att påverka främjandet av förnybar energi
Till exempel kan kommunen främja vindkraftsprojekt genom planering och en proaktiv diskussion med kommuninvånare, företagare och sommarinvånare om de problem som förknippas med vindkraft. Byggandet och driften av vindkraftverk sysselsätter lokalt, och fastighetsskatteintäkterna från kraftverken är en välbehövlig vitaminspruta i småkommunernas ekonomi. Till exempel uppgår den genomsnittliga fastighetsskatteintäkten för ett stort vindkraftverk (5 MW elproduktionskapacitet) till cirka 34 000 euro per år.
Kommunen kan göra förvärv av solenergi- och värmepumpsystem för sina egna fastigheter. Det är lönsamt för kommunerna att installera solenergisystem till exempel i byggnader där elförbrukningen också är hög på sommaren. Kommunens roll är också att föregå med gott exempel och kommunicera möjligheterna till kommuninvånare och företag.
Mer information
- forskare Santtu Karhinen, Finlands miljöcentral, förnamn.efternamn@syke.fi, tfn 029 525 1889
- specialforskare Laura Saikku, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 029 525 1140